For real, varför kan inte allt bara lösa sig? Put a fucking smile on my face och radera lite minne va? Vore en extremt god gärning i bråda dagar. The fuuuuuuck, är det nåt jag har svårt med så är det att komma över grejer. Och fy fan vad jag hatar att visa mig svag. Vara runt folks lillfingrar o bara ha sån jävla respekt eller vara så jävla rädd att förlora att man gör vad fan som helst. Hatar hatar hatar hatar att vara vek. Vill bara resa mig upp, borsta av mig och vara oberörd. Gå vidare utan snack om saken. Please, let me be like that ?