Första dagen i ny skola, i nytt boende och i ny stad idag. Så jävla sjukt egentligen. Och idag har inte varit nån rolig dag. Blivit alldeles för mycket nytt på en gång. Inte tänkt speciellt alls mycket på att jag verkligen ska flytta, det har känts så långt bort hela tiden. Men nu har gjort det, och just nu känns det helt ärligt för jävla jobbigt. Varit så kaxig innan, men nu vet jag faktiskt inte om jag orkar med allting. Bo med några jag inte känner, handla min egen mat, inte ha nån där hemma att fråga om läxhjälp eller andra tankar, eller att dela något med. Gå på en skola där allt och alla är främmande (okej, så är det väl alltid med gymnasiet kanske), och framför allt att ha allting kvar där hemma. Verkligen hela mitt liv är kvar där. Typ alla jag någonsin älskat, mina föräldrar som jag alltid bott med och min älskade älskade fina lillebrorsa, herregud, vet helt ärligt inte om jag klarar mig utan honom. Min bästa fina Daniel! :(